Hur stor är er gård och hur många djur har ni?

Vi är ett småskaligt lantbruk och vill gärna fortsätta med det. I dagsläget har vi ett 70-tal tackor, 30 lamm, 4 baggar och 15 stutar (kalvar och äldre djur). Vi arrenderar hela gården som innehåller 52 ha naturbetesmark och slåtteräng. Gården har 1 ha åkermark.

 

Vilka är ni som jobbar på gården?

Vilhelm och min fru Sana driver gården på deltid. Vilhelm arbetar 80% utanför gården och tillbringar morgon, kvällar och helger med att sköta djuren, markerna och allt runtomkring. Än så länge kan ingen ta ut någon lön för arbetet, men vi arbetar ständigt för att förbättra lönsamheten. Ibland får vi hjälp från vänner, studenter och andra som vill vara med och hjälpa till.

 

Är det viktigt med vilken ras på får och kor som man har?

Vi grundar vår djurhållning på principen att djuren ska vara väl anpassade efter det landskap som de betar. Därför har vi rasen gutefår som är Sveriges äldsta lantras. De är kända för sina goda modersegenskaper, enkla lamningar och är väl anpassade efter de magra, torra och ogödslade betesmarker som vi sköter. Våra stutar är en blandning mellan SLB/SRB. På sikt vill vi gärna ha en annan ras, som t.ex. Hereford eller Rödkulla som är väldigt goda landskapsvårdare och har enkla kalvningar.

 

Varför har ni inte kossor och kalvar och vad är egentligen en stut?

Detta är en bra fråga. En av de bästa och vanligaste sätten att sköta naturbetesmarker är med hjälp av dikor och kalvar. Alltså kossor som får gå med sin kalv ända fram tills de blir så gamla att det är dags för slakt. En stut är en kastrerad tjur. Vanligtvis säljs de tjurkalvar som föds på mjölkgårdar vidare till uppfödare som har dem gåendes i lösdrifter och slaktas vid ca 12-14 månader. Våra djur växer mycket mer långsamt och får gå minst 3 somrar ute på bete innan de skickas till slakt vid ca 30-35 månaders ålder. Stutarna betraktas som säkrare och lugnare att ha ute på bete där det vistas mycket folk och har dessutom ett mer välmarmorerat kött.

 

Vad är naturbete och vad är så speciellt med naturbeteskött?

Naturbete innebär att förutom att producera kött så är vi ett lantbruk som lägger stort fokus på naturvård. Alltså att beta och sköta de artrika och värdefulla marker i Hågadalens naturreservat. Naturbetesmarker är hagar, ängar och skogspartier som inte får plöjas, gödslas och där kemiska bekämpningsmedel inte får användas. Dessa marker kan vara oerhört artrika och den biologiska mångfalden är av stor betydelse för hur vi sköter dessa marker. Naturbeteskött är ett namn på kött som kommer från djur som betat naturbetesmarker samt föds upp på egenproducerad hö och ensilage (grovfoder). Det är också det mest klimatsmarta nöt- och lammkött man kan få tag på.

 

Var betar era djur och hur länge får de vara ute?

Våra djur har möjlighet att vara utomhus året om, men sommartid är de exklusivt ute på bete. Vi har flera hagar nere i Hågadalen samt runt Håga, Flogsta, Starbo, Ekeby, Eriksberg och Norby. En av våra vackraste och mest välbesökta hagar är uppe vid Kung Björns hög. Hagarna befinner sig alla i varierande terräng och ger djuren stora möjligheter att vandra omkring och finna olika platser för att beta, idissla och vila på. Det finns träd i alla hagar vilket ger dem skugga och svalka under heta sommardagar. Vi försöker släppa ut djuren så tidigt på vårkanten som det går och ta hem dem till gården så sent som möjligt på hösten. Vanligtvis befinner de sig på bete mellan maj och oktober, alltså drygt halva året.

 

Vad gör djuren på vintern?

När dagarna blir kortare och kyligare och gräset har slutat växa är det dags att ta hem djuren till gården över vintern. Här har vi olika lösdrifter/vindskydd/stall där de har goda möjligheter att söka skydd från vind, regn och snö samt kunna vistas utomhus när de vill. Inne i vindskydden/stallen har de alltid tillgång till gott om halm som håller deras livsmiljö ren och torr. Där kan dem ligga tätt intill varandra och hålla sig varma när temperaturen smyger ner mot -25 grader. De har alltid fri tillgång till hö/ensilage.

 

Varför är ni inte KRAV-certifierade?

Ända sedan vi startade har vi haft som ambition att bli ekologiskt certifierade och driva vår gård i den riktningen. Det känns viktigt för oss att kunna arbeta för en giftfri och välmående livsmiljö för oss själva, andra människor samt djuren och naturen. Samtidigt är det viktigt för oss att bidra till att begreppet “ekologiskt” får ökad trovärdighet och positiva erfarenheter från allmänheten.

 

Vi siktar fortfarande på att anpassa allt vi gör efter de ekologiska riktlinjerna och reglerna (allt ifrån stallutrymmen för djuren till foder samt elavtal med förnyelsebart energi). Den stora utmaningen för oss är att vi saknar egen åkermark för att kunna producera grovfoder (hö/ensilage). För att kunna bli certifierad eko måste man nämligen vara 80% självförsörjande på foder till djuren. I dagsläget ligger vi på ca 40-45%.

 

Samtidigt vill vi trots detta faktum skapa det förtroende som de som köper av oss vill känna. Eko är ett kvalitetsmärke och ska vara en säkerhet för den som handlar att hela processen med framställningen av livsmedel står i linje med vad som är etiskt, miljömässigt och sociallt hållbart och riktigt. Vi hoppas att genom vår öppenhet och transparens också kunna bygga upp det förtroende för vår verksamhet som de som handlar efterlängtar.

 

Vi arbetar vidare med att klara de regler för ekologisk produktion som gäller och hoppas kunna påbörja vår certifieringsprocess under 2017-2018.

 

Hur ser djurens välbefinnande ut på er gård och hur vet ni att de har det bra?

Djurvälfärd är en oerhört stor del av vad vi lägger vårt fokus på. Innan Vilhelm bestämde sig för att bli naturvårdsbonde levde han som vegetarian, och även som vegan, i ett antal år. Denna erfarenhet gör att han lägger stor vikt vid att djuren ska leva ett naturligt liv, utan stress och ständigt ha tillgång till foder av bra kvalitet, öppna ytor och mycket strö för att ligga och vila på. Ett tecken på att våra djur har det bra är att vi inte behövt tillkalla veterinär för att behandla sjuka djur under de fyra år vi har haft djur på gården. Djuren är i gott hull och vi kollar regelbundet deras allmänna hälsa. Vi ser ofta hur stutarna springer tillsammans runt hagen, skuttar, hoppar och busar. Fåren brukar vara lite lugnare men ibland ser man också att de busar och leker. En viktig del är att djuren har möjlighet att “göra upp” sin rang i flocken. Det kan se ut på många sätt men det vanligaste är att de antingen knuffar på varandra eller stångas. Då är det viktigt att de har mycket plats och utrymme att antingen kunna gå undan från den individ som utmanar deras rang, eller också fortsätta göra upp. Djur som inte har möjlighet att gå undan blir ofta stressade och utfrysta och kan ha svårt att komma fram till foder eller vatten. Vi har inga sådana problem. Dessutom tillbringar djuren drygt halva året ute på bete där de har tillgång till många olika miljöer, så som ängar, skogar, dalar och klippor. De kan själv välja var de vill beta, vila, söka skugga och svalka under heta sommardagar.

 

Vad äter era djur och vart kommer fodret ifrån, inte får de soya från regnskogen väl?

Nötkreatur och får är idisslare, det betyder att de är skapta för att beta och äta gräs. Studier har visat att idisslare som enbart får äta gräs blir bättre på att omvandla näringen i fodret till energi än djur som både får äta gräs och kraftfoder (t.ex. spannmål eller soya). Detta passar också in bäst in i de förutsättningar vi har att själva producera foder. Alltså består djurens föda till 100% på en blandning mellan egenproducerad och inköpt hö/ensilage (grovfoder). I grova drag kan man säga att 40% av fodret kommer från våra egna slåtterängar (egenproducerad) medan vi köper in 60% från lokala lantbrukare. Vi hoppas på att kunna köpa in ekoensilage under vinterperioden 2016-2017. Och nej, eftersom våra djur växer långsamare än konventionellt uppfödda djur behöver vi inte utfodra med kraftfoder så som soya från regnskogen.

 

Var slaktas era djur och hur fungerar slakten?

Val av slakteri är mycket viktigt för oss. Dels för djurens eget välbefinnande och samtidigt har slaktprocessen en avgörande påverkan på köttkvaliten. Ett djur som blivit stressat innan slakt ger ofta ett torrt, segt och mörkt kött. Därför använder vi oss av småskaliga lokala slakterier där trycket och arbetstempot inte är så högt. Djuren stressas inte fram till slaktburen där de avlivas, utan får ta den tid de behöver. Vi har en ständig kontakt med alla inblandade för att säkerställa att denna process blir så skonsam som möjligt.

 

Vi anlitar en lokal och specialiserad transportör som kör våra djur direkt till slakteriet. Eftersom alla djur flyttats många gånger mellan hagarna under sommarens är de vana vid transporter längs med vägar. Transporten är aldrig längre än 30-45 minuter. Djuren tas emot vid slakteriet och får alltid gå tillsammans med andra djur från gården. De reser alltså aldrig ensamna. På så sätt uppstår inte den stress som annars kommer när djur möter nya individer de inte känner. Slakten sker vanligtvis dagen efter de anlänt till slakteriet. Djuren går då i en ränna fram till en sk “slaktbur” där de avlivas med bult i huvudet och sedan avblodas. Inget djur får se på när andra djur avlivas. Sedan hängmöras slaktkropparna mellan några dagar upp till en vecka innan man färdigstyckar köttet och lägger i lådorna som du får när du köper kött av oss.

 

Våra lamm slaktas på Lundsbol Lammslakteri i Alunda (http://www.lundsbolslakteri.se) och styckas vid Roslagens Kött (http://www.slaktochark.se). Våra stutar slaktas vid Faringe Kött och Slakt AB (http://www.faringekott.se) eller vid Sörby Slakteri (http://www.sorbyslakteri.se), båda i Heby kommun. Alla företag vi anlitar har lång erfarenhet av det de gör och utmärker sig för professionalitet och omsorg.

 

Varför känns det dyrare att köpa från er, borde det inte vara billigare när man inte behöver mellanhänder?

Vi har satt ett pris som ligger strax under vad andra gårdar i trakten som erbjuder liknande försäljning av kött. Känslan av att köttet är dyrt kan vara förståligt men då får man komma ihåg att vårt pris innehåller både de lyxigare ädeldetaljerna så som kotletter, biff och entrecôte, samt rostbiff, stekar och färs. Slår man ut priset på vad man skulle betala i affären blir det ungefär liknande prisbild. Man får komma ihåg att livsmedelsbutikerna lägger på 40-50% för att öka sin vinstmarginal. Eftersom vi har större omkostnader iom vårt småskaliga produktion betyder det också att vi behöver hålla ett högt pris för att det hela ska gå runt.

 

Varför måste man hämta på gården? Kan ni inte leverera?

Vi har tittat en del på olika alternativ för hur vi ska kunna erbjuda hemleverans. I dagsläget är det både logistiskt enklare för oss samt roligare för dem som köper att upphämtningen sker på gården. Där kan vi också berätta om verksamheten och ni får själva se hur djuren har det. Däremot är vi öppna för att ordna leveranser med t.ex. cykelkärra direkt till din dörr, men då tillkommer en avgift för leveransen på ca 100:-/stopp.

 

Måste man köpa så mycket kött? Säljer ni inte mindre styckdetaljer?

Detta är någonting vi funderat mycket över. Vi inser att inte alla har möjlighet att ta tillvara på den mängd kött som varje låda innehåller. Det behövs en stående frys med minst 3 fack om man vill kunna frysa in en liten låda (20 kg) nötkött. De gånger vi vaakumpackar kött som vi inte sålt direkt har vi möjlighet att förvara i våra egna frysar och sälja från gården efter behov. I dagsläget fungerar det bäst för oss att sälja de mängder vi gör, men vi eftersträvar att kunna erbjuda möjligheten att köpa både mindre och större mängder när det finns hemma.

 

Är det verkligen klimatsmart att äta ert kött när jordbruket står för så stor del av koldioxidutsläppen i världen?

Detta är en jätte bra och samtidigt komplex fråga. Det har sedan några år pågått en debatt om huruvida det är, eller inte är hållbart att äta kött med tanke på dess påverkan på miljön och klimatet. Vi försöker hålla oss uppdaterade på de senaste forkningsrapporterna samt sätta de slutsatser i dess rätta kontext. En slutsats som vi drar är att trots att vi betar och sköter 52 ha naturbetesmark/slåtteräng och skog, som alla binder en viss del koldioxid från atmosfären.

 

Naturbeteskött, och kött från djur som fått beta, är en av de metoder som faktiskt kan bidra till att koldioxid från atmosfären binds i marken och kan förvaras där en längre tid. Jordbruksmark som inte plöjs kan lagra in kol genom att en del av växtresterna och rötterna inte förmultnar till koldioxid utan omvandlas till mer stabila kolföreningar som stannar i marken. Enligt Jordbruksverket finns också siffror på att en typisk naturbetesmark kan binda upp till 100 kg CO2/ha och år. Kolinlagring gynnas av produktionshöjande åtgärder. Kultiverade gräsmarker kan lagra in mer än 1 000 kg kol per hektar och år enligt internationella studier. Klimatavtrycket för det genomsnittliga svenska nötköttet är ca 26 kg CO2e/kg benfritt kött.

 

Här följer vår egna (grova) uträkning från nötkreaturen. Om vi betar och slår 52 ha naturbetesmark samt köper in foder från ca 4ha vall betyder det att vi i grova drag kanske bidrar till att binda ca 9200 kg CO2/år. Det ger ca 354 kg benfritt nötkött/år vilket är strax under vad vi säljer på årlig basis. En sak man bör komma ihåg är att våra årliga CO2 utsläpp enbart från stutarna motsvarar samma mängd som när 4 personer flyger från Sverige till Thailand. Visst är det viktigt att komma bort och resa, men vårt nötkött kan täcka ett helårs köttkonsumtion för 18 personer. Det är en intressant tanke att sätta dessa två verkligheter i proportion till varandra när man undersöker dessa frågor.

 

En annan fråga man bör ställa sig är hur skulle det fungera att producera andra livsmedel, som spannmål, bönor och grönsaker, om det inte var för den återförsel av näring från djurens gödsel som är så viktig för att en åker ska kunna vara produktiv. Slutsatsen vi drar är att djur är en avgörande del av det ekologiska lantbrukets överlevnad och frågan handlar egentligen mer om hur köttet produceras snarare än om vi ska producera kött i huvudtaget.

 

Det finns så klart många fler bottnar i detta och mer information att ta in, men vi känner oss iaf trygga med att vår insats för den biologiska mångfalden i Hågadalen, samt vår strävan efter att minska våra utsläpp och binda mer koldioxid från atmosfären är ett viktigt och kontinuerligt arbete som gör stor nytta. Vi är stolta och glada för allt vi lyckats åstadkomma de senaste åren men har en bit kvar innan vi kan vara helt nöjda.

 

Du kan läsa mer om WWF:s arbete med naturbeteskött här:

http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/kttguiden/1595319-ww-fs-kttguide-ntktt-naturbete

 

Inlagring av kol i betesmark - Jordbruksverket

http://www.miljomal.se/Global/Aktuellt/Inlagring%20av%20kol%20i%20betesmark.pdf